OM E. HENRIKSSON

Företaget E. Henriksson Eftr. AB etablerades av firmans grundare Emanuel Henriksson år 1878. Detta sällsynta hantverk har sedan bedrivits vidare och där Tomas Henriksson är den tredje generationens kakelugnsmakare.

Under januari 2016 kom verksamheten att tas över av Emelie Jansson. Emelie som är utbildad byggnadsantikvarie har sedan tidigare gått i lära hos Tomas för att bli utbildad kakelugnsmakare. Hon driver idag verksamheten vidare under namnet E. Henriksson Kakelugnsmakeri AB. Tomas arbetar kvar i företaget men har hand om försäljning av kakelugnar. 

E. Henriksson Kakelugnsmakeri har sin utställningslokal och verkstad på Andréegatan 13 i Göteborg, där man kan se ett flertal uppmonterade kakelugnar. Vill Du ha möjlighet att personligen träffa och ställa frågor till erfarna kakelugnsmakare är Du välkommen att kontakta oss. Kontakta oss gärna innan då verkstaden kan vara obemannad. Vi är verksamma i hela Sverige, men arbetar mestadels i Göteborg och på Gotland.

Vi restaurerar kakelugnar enligt gamla metoder, vilket innebär att vi använder oss av traditionella material och metoder i den mån det går. Att sätta om en bef. kakelugn tar ungefär fem dagar och vikten på den är då cirka ett ton. En kakelugns underlag utgörs antingen av ett murat fundament, en betongplatta, alternativt av korsade järnbalkar. Vilket tillvägagångssätt som tillämpas beror på förutsättningarna. Kakelugnen måste monteras upp- antingen i ett hörn av rummet eller utefter en vägg. Väggen bakom ugnen bör bestå av tegel.  Då man satt om en kakelugn ska den stå och torka i tre månader innan det går att elda i den. En kakelugn sköter sig i stort sett själv men ska besiktigas av sotare minst vart tredje år, men kan också ske oftare beroende på hur pass mycket man eldar i sin ugn. För att installera en ny kakelugn krävs det bygglov- detta ansöker man om i sin kommun. Förutom uppsättning av kakelugnar har vi också försäljning av antika kakelugnar, men vi utför även arbete med 

Skorstenar- vi bygger upp nya skorstenar i murtegel, gjutna block eller i stål. Utöver detta renoveras skorstenar som är i dåligt skick, läckande skorstenar tätas med glidgjutning eller med flexibla rostfria insatsrör. Vi utför även arbete med öppna spisar, kaminer, rörspisar och bakugnar.

ornement ligne.png
Kakelugnen delas in uppifrån och ner i krön, fris. övre liv, mittelband, nedre liv, eldstadsluckor, fotisms samt sockel. En kakelugn kan variera i form och storlek, den kan vara rund, flat, smal och hög, gjord att stå i ett hörn eller längst en flat vägg. 

Kakelugnen delas in uppifrån och ner i krön, fris. övre liv, mittelband, nedre liv, eldstadsluckor, fotisms samt sockel. En kakelugn kan variera i form och storlek, den kan vara rund, flat, smal och hög, gjord att stå i ett hörn eller längst en flat vägg. 

KAKELUGNENS HISTORIA

Ordet kakelugn introducerades i det svenska språket kring 1500- talet, men dåtidens ugnar såg då mer ut som en öppen spis. Det skulle dröja fram till 1700-talet då kaklugnen om att utveckla sitt formspråk och bli en mer effektiv eldstad. 

Sverige har haft stora tillgångar av skog, dock inte obegränsad, vilket gjorde att myndigheterna under 1700- talet insåg att det var tvunget att effektivisera dåtidens uppvärmningsanordningar. År 1767 fick generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl-Johan Cronstedt i uppdrag att konstruera en eldstad som skulle verka mer effektivt och mer bränslesnål. Resultatet kom att bli en vedeldad kakelugn med ett femkanalsystem, vilket gjorde att ugnen kunde lagra värmen under en längre tid efter att elden slocknat i ugnen. Den här kakelugnen och dess femkanalsystem använder vi oss fortfarande av idag. 

I Sverige har det funnits många kakelugnsfabriker, så många som 185 stycken fanns under 1800- talets början. 

En kakelugn kom att bli en del av möblemanget i  våra svenska hem. Kakelugnen utgjorde inte bara en bra värmekälla, utan var även en dekorativ inredningsdetalj, som också kom att förändras i sitt yttre utseende i och med de rådande modestilar som verkade under olika tidsperioder.  En kakelugns stilhistoria blir även en inredningshistoria samt en arkitekturhistoria som visar en utveckling under olika epoker och som har sin egen stilutveckling och estetik. Under 1900- talets förta årtionden börjar centralvärmen att komma in allt mer i bostäderna, behovet av kakelugnar finns nu inte på samma sätt som tidigare, vilket innebär att kakelugnar börjar rivas ut ur hemmen och där synen på kakelugnen och dess karaktär förändras och ett mer moderniserat hem eftersträvas. 

Som tur är går allt i vågor och idag ser vi en trend att folk faktiskt bevarar kakelugnar i sina hem samt vill installera en antik kakelugn, just för att det är en fantastisk värmekälla och en otroligt fin och vacker inredningsdetalj.